söndag 29 juni 2014

Rymdens Hjältar Nr 5 1980


Jag var tio år när den här tidningen kom ut. Kanske hade jag inte hunnit fylla år än och bara var nio, det vet jag faktiskt inte. Hur som helst så minns jag omslaget till tidningen och att jag inte riktigttycker att det var så bra. Fråga mig inte varför, idag tycker jag att det är rätt tilltalade med tanke på vad det är för en tidning. Längst ned på tidningens framsida gör man klart att den innehåller något helt unikt, nämligen ett äventyr med Stålmannen och Rymdens Hjältar! Och det känns ju lite märkligt kanske?

Saken är den att Rymdens Hjältar var något av en favoritserie på sin tid och en jag skulle kunna tänka mig att samla på mig idag. Jag har några tidningar liggande men inte så många tror jag. Rymdens Hjältar var, så vitt jag vet, både en egen tidning och en serie som publicerades i Stålpojken. Då var det Stålpojken med Rymdens Hjältar och inte tvärtom som här.

Hur som helst så vill jag minnas att Stålpojken och Stålflickan, som båda var medlemmar i Rymdens Hjältar (har jag för mig), inte fick reda på riktigt all information eftersom de egentligen tillhörde en annan tid. De var tvungna att genom sin superfart resa genom tidsvallen för att ansluta till de övriga. De fick alltså inte reda på saker och ting om framtiden som de hade möjlighet att påverka i sin egen tid. Det är klart att det uppstår tidsparadoxer, vilket gör det synnerligen intressant. Jag har något slags intresse för det i alla fall och kan inte låta bli att vända och vrida på händelserna. Egentligen är det lika omöjligt att reda ut som om hönan eller ägget var först.

Hur som helst tycker jag att man åsidosätter denna regel en smula i tidningens första äventyr, det med Stålmannen. Här förmedlas onekligen information om framtiden som gör att Stålmannen måste ändra sin ursprungliga plan. Det går ju inte att ändra framtiden. Överlag tycker jag inte att det är ett speciellt bra äventyr. Det är mer Stålmannen än Rymdens Hjältar och det tycker jag inte att det ska vara.

Det andra äventyret däremot, där Rymdens Hjältar kämpar mot De Fruktansvärda Fem, superskurkar med kraft nog att förgöra sina motståndare, är mycket bättre. Där fokuseras inte på någon enskild hjälte utan flera är med.

Jag minns inte riktigt vem som är vem längre och deras specifika krafter och egenskaper. Det mindes jag i tioårsåldern, men det är roligt att lära känna hjältarna igen! Vissa är förstås ganska självklara som Solpojken och Blixtpojken. Även Jättepojken och Elementpojken är ganska självförklarande men vilken kraft har Saturnusflickan och Morgonstjärnan?


Tidningens tredje äventyr är ett ganska kort sådant. Det heter Mon-Els enmanskrig och är precis vad det handlar om. Jag har inte koll på Mon-Els krafter och ursprung men de verkar vara oerhört lika Stålpojkens. Det står i äventyret att han använder sig av en flygring så han verkar inte ha sitt ursprung på Krypton, likheten i namnen till trots. Stålpojkens namn är ju som bekant Kal-El

torsdag 26 juni 2014

Agent X9 – Specialalbum 1985


Agent X9 innehåller som regel flera serier och detta album är inget undantag. Först ut är serien Axa som egentligen inte riktigt hör hemma i tidningen eller albumet tycker jag. Inte för att det skulle vara sämre än det övriga innehållet på något sätt, faktiskt nästan det omvända, men det känns som att Agent X9 är en tidning som ska fokusera på deckarserier och inte framtidsvisioner av ett postapokalyptiskt samhälle. Mer eller mindre går äventyret, som går under namnet Frihetskämpen, ut på att skaffa sig sin frihet. Att bryta sig lös från samhället och, trots att Axa är kvinna vägrar hon låta sig fastna i könsrollerna. Det är mycket nakna bröst i den här serien, kanske är det ett sätt att locka till sig läsare, kanske är det ett sätt att göra en frihetspoäng? Jag har lite svårt för sensmoralen. Axa söker sin frihet men alla kan inte söka sin frihet eftersom allt bara kommer at bli kaos då. Någon måste hålla ihop samhällstrukturen även om handlingen utspelar sig i en postapokalyptisk värld. Är det anarkism Axa söker? Hur som helst är det ett riktigt bra äventyr och om jag minns rätt har jag bara läst något enstaka ytterligare äventyr om henne.

Albumet innehåller även ett äventyr med Agent Corrigan och jag vet inte om det är sant men är inte det här Agent X9 egentligen? Åtminstone avslutas äventyret med att konstatera att Agent X9 fullgjort sitt uppdrag. Det är kanske inte det mest fantastiska äventyr som finns och egentligen är jag inte särskilt förtjust i agentserier. Min grej har alltid varit superhjältar. Hur som helst handlar äventyret – Mannen med Spionväskan – om en väska full med stulna dokument och en spionorganisation som Agent Corrigan är på spåren. Det ena leder till det andra och givetvis löser Agent Corrigan fallet. Det är inte så många sidor och lite småunderhållande är det väl, men inte det bästa jag har läst.

Så har vi då Modesty Blaise, anledningen till att Agent X9 existerar! Jag minns serien med välbehag och inser, när jag nu åter bekantar mig med den, varför jag en gång började samla på just tidningen Agent X9! Det här är kronan på verket helt enkelt! Äventyret denna gång heter Hotet från det okända och behandlar ett utomjordiskt hot. Det handlar förstås om något helt annat än utomjordingar eftersom serien inte är övernaturlig på något sätt. Jag älskar Modesty Blaise och hennes ständige följeslagare, den knivkastande Willie Garvin. Jag inser också varför jag kände igen tecknarstilen i Axa, det är nämligen samme Romeo som har tecknat båda serierna!


Slutligen finns det ett ospecificerat äventyr som heter Snabba Stålar. Jag tycker det är ganska tråkigt tecknat och den påminner i tecknarstilen kanske om Buck Ryan. Det är en ganska enkel historia om ett rån med märkta sedlar och om hur gangstrarna försöker lura polisen med sin, enligt dem själva, geniala plan.


måndag 16 juni 2014

Tintin i Tibet


Jag tror inte att jag någonsin läste detta album i min ungdom. Att det var flera som gick mig förbi är jag helt säker på men exakt vilka minns jag inte. Fragment tycker jag mig minnas men helheten är det värre med.

Som vanligt är journalisten Tintin ute på äventyr som inte har ett dugg med journalistik att göra. Den här gången handlar det om en flygplansolycka och om Tintin som via en inre syn blir övertygad om att hans vän inte omkommit i kraschen. Han tar med sig Kapten Haddock för att leta och äventyret tar honom till… Tibet. Väl där börjar äventyret på riktigt. Kapten Haddocks kraftfulla vokabulär är klart underhållande liksom hans sätt att inte riktigt förstå hur omgivningen fungerar. Att han dessutom har svåra problem med spriten är förstås inget nytt. Det är heller egentligen inget man borde finna underhållande men han blir som en karikatyr av en alkoholist och då blir det kul. Nån form av lyteskomik kan man kanske säga.


Överlag innehåller inte äventyret några överraskningar. Det är väl ett typiskt medeläventyr kan man säga. Naturligtvis slutar det lyckligt, med aningen övernaturlig ton. Snömannen – Yeti – är nämligen en del av berättelsen. Och eftersom det inte finns något dokumenterat möte med en sådan varelse blir det lite fantasifullt av det. Men vem vet, den förskräcklige snömannen kanske finns i verkligheten och beter sig kanske just så som i detta album. Föga troligt förstås, men likväl möjligt…


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...